Månad: april 2020

Balkong

Nu har vi bott i huset i drygt tre veckor och jag är otålig. Går och gnäller över allt som inte blir gjort. Påminns av maken att vi faktiskt är nyinflyttade och ombeds öka mitt tålamod. Nåja, ska försöka. Kanske.

Annars njuter jag, till fullo. Jag trivs verkligen här, på denna plats, i detta hus. Kan inte nog känna tacksamhet över det. Ni känner ju till den oro jag hade för att inte känna mig hemma här…

De tre veckorna har vi: byggt ny balkong, fixat till en skön plats i trädgården, bytt två fönster, grävt för ett grönsaksland (som vi ju inte skulle göra i år..) och gjutit ett fundament till växthuset. Dessutom har vi packat upp (nästan!) alla flyttkartonger och placerat ut prylarna där de hör hemma. De få kartonger som är kvar får stå på vänt i källaren, för att tids nog överraska oss med sitt innehåll;)

Före

Ny balkongdörr krävdes.

Olika bredd på ”pinnarna” blev fint.

Nytt golv. Stabilt och härligt!

Klart! Nästan..

Knoppar och vit färg. Det blir bra!

Vi hittade de stora runda knopparna (eller vad de nu kallas) på nätet. När paketet anlände passade min käre make på att köpa en fin vattenkanna, nytt stift till vinylspelaren och lite gott att dricka till musiken. Han skämmer bort mig!

Överraskningar;)

Platsen för växthuset blir här, efter beslutsångest..

Här försöker vi få till en plats i solen.

Min lilla vrå är i stort sett klar. Här slår jag ner rumpan när kvällen kommer.

Fyra månader tidigare.

Kameran används flitigt numera. Vem kan motstå allt vackert som växer upp i trädgården? Som detta:

På framsidan

På baksidan

Och så plockas det in en del…

Känslan att vara och stöka i någon annans kök, den finns ännu kvar. Ny ugn och ny plats för köksredskapen. Men jag övar, rotar runt bland lådorna och lär mig hur allt fungerar. Några brända korvar har det blivit, men även en del lyckade måltider.

Fläskpannkakan blev ju fin!

Och pannkaksfrukostarna är tillbaka. Tack och lov! Tallrikar som passar köket;)

Grannarna lämnade en välkomstpresent. En söt blomma i påsktider, därtill salt, bröd och en liten slant. Allt för lycka och välgång, sägs det. Gulligt av dem! Ett tack på trappan kändes futtigt, men vi får bjuda in dem när världen återgår till det normala…

Och så har vi firat käre far. Hurra, hurra! Ja, vi vågade oss på en stund tillsammans i trädgården, helt utan kramar och långt mellan stolarna. Det var så mysigt och det gäller bara att gilla läget. Med avstånd och allt…

Tulpan från trädgården.

Nyss kom ett sms från dottern. Deras hus kom idag. Så glad för deras skull. Och snart kommer en liten minimänniska (bara dagar kvar!) som ska fylla huset med liv, pryttlar, blöjor och ljud (eller oljud, vi får väl se, haha;)

Jaha. Men är allt bara så himla fint och härligt och frid och fröjd då? Möter vi inga motgångar eller hinder? Klart vi gör. Ett duvpar som terroriserar oss och skiter överallt. Hatar dem! Gödselspridning precis när jag har hängt ut tvätten. Flugjävlar. Farhågor för ormar, fästingar och andra äckliga kryp. Men: det är livet på landet det! Och det byter jag inte bort!

 

 

Dela gärna:
2 kommentarer till Balkong

Bryta upp

Oftast är det som bäst när allt är som vanligt och förändringarna är få. Nu är det inte längre som vanligt, vare sig i världen eller hos Blads. Förändringarnas tid är här. Flytten är avklarad och nu har jag äntligen tillgång till min dator och mina bilder igen. Abstinens. Bloggabstinens. Glädjerus i magen ger ni mig, genom att efterfråga mina inlägg. Utan er blir det ju liksom ingen mening med bloggen. Så: tack!

Den lägenhet som jag bott i under många år har vi nu lämnat. Beslutet föregicks av stor vånda, eftersom jag trivts så jäkla bra där. Men. Av orsaker som vi inte råder över, var vi tvungna att ta beslut om att flytta, att förändra och att göra något nytt. Att det hela skulle sammanfalla med värsta Coronaeländet gör att vi sent ska glömma denna tid. Flytta är ju sjukt jobbigt (för övrigt ingen jämförelse med pandemin). Ändå har vi haft gott om tid (hur gör alla som flyttar under en helg?!?)

Byter från den här utsikten… (foto Elin)

… till den här.

Om jag hade kunnat förutspå hur bra det blev, hade all vånda sluppit gnaga hål i kropp och själ. Som ni alla har förstått vid det här laget, är mitt hem superviktigt. Oron för att eventuellt inte trivas i det nya hemmet har tärt… Helt i onödan! För här är det så gott. Om inte virushelvetet som finns där ute förpestar tillvaron, skulle allt vara perfekt. Faktum är att jag glömmer all skit under långa stunder. De stunder då jag helt upptas av trädgårdspyssel, barnbarnslängtan och diverse hemmafix.

Vårt älskade Mariefred ska säljas. Ytterligare ett beslut som vi har tagit. Det sunda förnuftet har vunnit över hjärtat. Så måste det bli ibland. Det är tungt att överge ett projekt som vi skapat, men nu får det bli så. ”Det är ju bara ett hus”, intalar jag mig…

Snart får någon annan dofta på dessa syrener.

Men jisses så deppigt det låter. Jag har syrener vid nya huset också, så det räcker och blir över. Och en stor trädgård som jag ska ta tag i, i sinom tid.

En skön vrå.

”I år sätter jag inga fröer. Det har jag inte tid med”, tänkte den logiska och förnuftiga Mari. ”Klart jag ska sätta fröer! Det är ju kul”, tänkte min andra sida. Den vann.

Sommarköket i källaren.

Inomhus då? Ja, där har det hänt grejer. Så pass många att jag inte vet var jag ska börja. Så jag väntar med det helt enkelt. Tills nästa inlägg. Lamporna i köket är uppe och är ett ämne för lustigheter. ”Ålryssjor, kräftburar och nätstrumpor” är några av benämningarna. Ja, alltid kan man roa någon;)

Här hämtar jag kraft.

Och så har det varit byte på kylskåpsdörren. SAMT byte av själva kylskåpet;)

Ha nu den allra mysigaste påsken, även om den blir lite annorlunda. Det kommer flera!

Dela gärna:
Lämna en kommentar

© 2020 Blads blogg

Tema av Anders NorenUpp ↑