Den bästa av jular önskar jag er, kära läsare. Jag hoppas och tror att helgen blir ljus och vacker och att ni tar hand om er. På alla sätt.

Hos familjen Blad blir det, som skrivits tidigare, en lightvariant av julfirande. Men det är gott nog. Minsann. Klart skinkan åkte in i ugnen och avnjöts halvljummen (hinner aldrig vänta!) med min egna julgröt (god om jag får skryta;) och ett glas mumma. Alltså.. mumma är inte så himla gott, men man får ju offra sig en gång om året. Ho, ho, ho…

Vi varvar julvila med renovering. Det jobbas järnet för att vi ska kunna trivas i vårt nya hem. Vi ger allt nu, för att vi ska få det bra. Sen. Tro för den skull inte att vi har det dåligt under tiden. Nej då, inga renoverar som vi;)

Det räcker inte med en stege..

Det gäller att se den så kallade potentialen (uttjatat ord!). Det gäller att kunna se förbi det avskavda och fula. Det gäller att se hur jäkla fint det kommer att bli. Hur denna kåk ska formas efter oss, och hur vi ska trivas ihop. Huset och vi.

Även detta hus ska bli grått, i två nyanser. Panelen går förhoppningsvis att rädda. Håller tummarna, för den är väldigt fin.

Nya fönster är beställda. Ni ska senare få läsa om husets historia. Där framgår bland annat varför fönsterna är så gigantiskt stora idag.

I den före detta lanthandeln har vi gott om plats.

Timmen blir ibland sen och magen kurrar efter mat. Då gäller det att vara påhittig och laga soppa på en spik. Exempelvis fisksoppa;)

Lilla extraköket fungerar utmärkt. Compact living!

Och så lite bubbel och ljus. Klappat och klart, spånskivegolvet till trots.

Nu tar jag på mig örhängen som matchar silvret i mitt hår. Så lever jag dagarna som är kvar av detta år. Hoppas skinkan inte ger mig tjocka lår, ej heller att jag en spik i foten får. Eller en planka på mina tår. Undviker gärna blodspår, brandkår och magsår. Något vi förmodligen slipper är liggsår.

Snacka om sidospår..

God jul!