Månad: november 2017 (sida 1 av 2)

Bollar och tofsar

Det finns MASSOR av garn på second hand- butikerna och priset är minst sagt förmånligt. När jag samlat ihop alla starka färger tänkte jag på de bollar som vi gjorde i skolan. Oftast blev det kycklingar vill jag minnas… Nu har jag gjort många små bollar som jag ska klä en stolssits med (kan eventuellt bli en liten pall om orken tryter;). Ni ska få se när det är klart!

Det ÄR härligt med färg!

Jag har även samlat på mig en softare färgskala och av bara farten knöt jag några tofsar, vilka fick höja mysfaktorn på en ganska trist tunn pläd från herr Kamprads varuhus. Ni har väl läst om hygge och hur det får sätta tonen på heminredningen? Jag är ju inte den som följer några trender (det har ni nog förstått) men hygge-tanken gillar jag skarpt. Begreppet myntades av danskarna och det betyder ungefär ”det goda livet”, utifrån danskarnas avspända levnadssätt. Det finns väl en anledning till att danskarna enligt flera undersökningar är världens lyckligaste folk? Så låt oss ”boa” in oss i vinter och skapa en varm atmosfär med mjuka plädar, tända ljus, trevligt sällskap och något gott på tallrik och i glas!

Dela gärna:
Lämna en kommentar

Brygghuset igen

Gaveln kläddes av och de urgamla fönsterna togs ut. Det blir ingen övervåning efter renoveringen så det övre fönstret går bort. Hur ska vi ha det nu då? Då åkte Anneli och jag på loppis och vad hittade vi väl där?

Jo, ett häftigt fönster. Väldigt fint och i bra skick! Fick det plats i bilen? Jajamen! Jag kan inte påstå att Mats jublade när vi kom hem. Det är nämligen lite mer arbete att sätta in ett bågformat fönster än ett med raka vinklar. Jomenvisstjagförstårmenärdetinteväldigtfintändå…

Bäst jag skickar en bild till Mats innan vi baxar ut fönstret i bilen (högerfoten vinklad utåt- nu är det grejer på gång;)

Jag lyckades övertyga honom och visst blev det fint? Mycket snygg lösning av fönsterfodret! I vår ska det gröna bli vitt och som ni ser har vi valt en svart fasad på huset. Varför? Rött? Nej. Gult? Nej. Blått, grönt? Nej. Grå? Nej, inte lika det stora huset. Vitt? Snyggt men ömtåligt. Återstår: svart.

Dela gärna:
Lämna en kommentar

Bevingade matgäster

Förra vintern matade vi inte fåglarna. Vi hade läst att man inte skulle mata fåglarna nära huset för det kunde locka till sig möss. Eftersom vi har varit förskonade från mössbesök så fick det lilla fågelhuset flytta ut igen. Vi lägger i solrosfrö och smulat/torkat bröd. I år placerade vi fågelhuset i den stora kastanjen som står utanför matrumsfönstret. Oj, så nöjda vi är! Att vid morgonkaffet sitta och studera fåglarna är verkligen rogivande (tantvarning!? Må så vara. Mysigt är det!) Det gulliga huset, med ett rum och veranda, stod alltid fullmatat med frö och bröd vid vårt hus i Alstermo. Nu är det till glädje för oss och fåglarna i Kvarnstad. Vi får väl se om vi även får små fyrfotade matgäster i vinter…

Det gulliga lilla huset som ska få lite omvårdnad till våren.

Om jag tittar ut mot baksidan ser jag alvarmark och en fin väderkvarn. Jag tycker om det karga och öppna landskapet med stenar och enbuskar. I skymningen ligger det nära till hands att tänka på Johan Theorins berättelse i boken Skumtimmen. Den timme på dygnet när skymningen lägger sig och saker ter sig annorlunda än i dagsljus, och då enbuskarna lätt förvandlas till siluetter av något (någon..) levande.

”Muren var byggd av stora och runda stenar täckta av gråvit lav, och den var lika hög som pojken” (bokens inledning). Här är våra murar. En mur som blev som den blev en gång, när stenar rensandes från den intilliggande åkern. Några stenar har ramlat ner, men den är ändå fin i sin enkelhet. Den mur som omgärdar trädgården byggdes för länge sedan av sten från den gamla ladugårdsgrunden. Varje sten ligger perfekt och ingen sten har rört sig under alla år. Muren är byggd av förre ägaren med noggrannhet och omsorg om den gård han levde på i större delen av sitt liv. Vi tycker väldigt mycket om den muren.

Dela gärna:
Lämna en kommentar

Blandade pärlor

Ni vet när halsbandet med massor av trädda pärlor går av. Golvytan har väl aldrig varit så stor, och pärlorna hittar små vinklar och vrår som du inte trodde fanns. Rassla då inte upp dem med dammsugaren även om det känns frestande. Sopa upp dem och ge dem till oss på Rili. För då vaknar kreativiteten och vi får kli i fingrarna. Pärlorna får nytt liv och det blir ofta något helt nytt, som här: brudkronor!

Återvunna pärlor på tråd. De bladformade topparna är tillverkade av tomma schampoflaskor.

Mindre storlek som även skulle bli fin som ljusmanschett.

OCH, som av en händelse gick ett gammalt armband av i helgen (nej, jag klippte av det;) och pärlorna blev till ”blommor” i en liten vas som jag hittat på second hand. En prototyp kan man väl säga. Snart ska jag göra fler!

Lite 70-talsfeeling? Vi hade något liknande hemma när jag var liten (med färgade kulor tror jag)

 

Dela gärna:
Lämna en kommentar

”Bankelibank”

Hela brygghuset är urblåst och vi har nu alla möjligheter att välja hur det ska inredas. Väggar har rivits, alla ytskikt är borta ner till det gamla timret. Huset har höjts vid blivande sovrumsdelen  eftersom det under flera år har sjunkit. Golvet måste bilas upp och nytt golv ska gjutas. Gigantiska arbeten väntar alltså. Men vad gör väl det? Jag ritar, planerar och söker fynd på second hand, loppisar och på Blocket. Mats frågar ibland om det inte är lite tidigt att tänka på sådana detaljer. Jag förstår inte frågan. 

Arbetsfördelningen visas här:

Mats in action

Jag in action

Renoveringen av det stora huset hölls någorlunda inom den tråkiga så kallade “ramen”. Renoveringen av brygghuset håller sig INTE inom begränsade ramar. Nu ska det byggas och  inredas som vi vill ha det! Så…varför ha vanligt kakel som stänkskydd vid diskbänk och spis när man kan tillverka ett eget av utbrända värmeljuskoppar? Tänkt och gjort! Klipp, klipp, bankelibank och sedan måla med nagellack. 219 klara! Behöver minst lika många till. Puh! Jag väntar med spänning på hur det ska bli… Tänk om det blir fult? Tja, då gör jag väl en tavla eller något annat. Jag gjorde två modeller av blommor och valet föll på denna. Min pappa ansåg denna vara mer “robust”, vilket passar bäst i lilla huset. Helt rätt- Tack pappa!

En liten del av alla blommor som ska tillverkas

Dela gärna:
Lämna en kommentar

Bak

Eftermiddagen var som gjord för lite mat och bak. Regn och rusk ute. Nästa vecka ska jag besöka en kär vän och jag tar med mig en paj i stället för blommor. Det vet jag att hon uppskattar. Valet föll på ost- och skinkpaj, min bästa gren! När ugnen var varm (smålänning ni vet;) fick det bli en plåt bröd också. Helt okej för att vara bakade av mig. Ofta kan man slå ihjäl folk med mina bakverk alternativt tugga dem en halv dag. Tur för oss att vi har en mormor som med jämna mellanrum fyller på frysen med nybakat. Lyxigt? Yes!

Enkel pajdeg

Nöjd!

Jodå, de blev ju bra!

Dela gärna:
Lämna en kommentar

Brygghuset

På tomten finns ett litet brygghus som vi i somras började renovera. Inte heller här räckte det med att måla köksluckorna, om man säger så… Vi började med att lägga om taket och målet var att färdigställa huset utvändigt innan vintern. Målet är uppnått men nu backar vi bandet till i somras. I mitten av juli rev vi av taket (vi!!?? Ja, men okej då, Mats och Emil ) och som ni minns så regnade det en hel del. På och av, på och av med en stor presenning vid varje skur. Men vi (eehmm..) lyckades! Fortsättning följer. Hoppas ni följer med!

 

Före

Baksidan. Wow, blå himmel!


Tjipp, tjopp, taket klart!

 

Dela gärna:
Lämna en kommentar

Bolagsberättelse

Det var en gång för längesedan två väninnor som drömde om rikedom och berömmelse.   Vad vi drömde om har jag för länge sedan glömt och vi blev varken rika eller berömda (än så länge;). Men vi har haft, och vi har, väldigt mycket glädje av vårt företag. Att vårt bolag nu har funnits i 27 år kunde vi nog aldrig tro den där dagen när vi satt i Annelis kök i Målerås och enades om att ”vi måste göra något”. En glaspärla, tillverkad under en lunchrast på glasbruket, blev startskottet för oss. ”Vi gör en ring”! Om vi har The ring kvar? Nix. Tyvärr.

 

Vårt Rili, grundat 1990 (MaRi, Anneli)

En av alla ringar som gjorts över flamman.

Recycled, återvinning, återbruk. Idag finns många benämningar på det som från början var vår affärsidé; miljövänligt återbruk. Glassmyckena vi skapat genom åren har tillverkats av glasspill. Visst fanns det perioder när vi köpte och sålde produkter som gick helt emot vår grundidé, men vi har alltid strävat efter att ”vara Rili”, att kunna känna ”det här är vi”. Idag tillverkar vi Rili-produkter som vi står för, precis som vi ville från början den där dagen vid köksbordet i Målerås.

To be continued…

Besök vår butik här

Dela gärna:
Lämna en kommentar

Bejakelse

Så var det dags! Kyla, mörker och halka. Jag gillar inte! Däremot är våren och sommaren mina årstider. Då händer det grejer! Värme (nåja, ibland i alla fall), ljus och stadigt under fötterna.  Men: jag kan ju omöjligt hänga läpp den andra halvan av året. Därför jobbar jag på att bejaka hösten och vintern. Hur det går? Sådär…

vägen till vår äng

Jamenokejdå, lite fint är det väl…

Dela gärna:
Lämna en kommentar

Barndom och rötter

Ibland funderar jag över platsers betydelser och vad det är som gör att jag mår gott eller mindre gott där jag befinner mig.  Som född och uppvuxen i de Småländska skogarna har min längtan till havet och öppna landskap alltid funnits. När jag flyttade till Öland kändes det gott och saknaden av skog var obefintlig. Men med tiden kom jag på mig själv med lite hemlängtanstankar. Vilken betydelse har barndomens platser för mig egentligen? Hur djupt rotade är mina barndoms rötter? Det blev påtagligt en sommar när Anneli (min vän och kollega) och jag på en av våra många turer ”hemåt” stannade i en mossgrön trollskog med enorma granar och lövträd. Skogsdoften och ljudet av aspars löv i vinden- obetalbart! Vi åkte sedan direkt till Borgholm och stannade vid vår dåvarande företagslokal, vilken låg vid havet. Där slog doften av hav och tång emot oss och ljudet av vågorna blandades med turisternas sommarsorl. Snacka om kontraster! Jag fick under drygt en timme uppleva båda mina favoritmiljöer. Men varför välja? Jag har fortfarande släkt och vänner kvar där hemma som jag har förmånen att få hälsa på ibland. Och då vill jag gärna samla på mig dofter, ljud och minnen!

Älghults kyrka

Vi tände ljus

Ån och skog i Alstermo

Borgholm

Dela gärna:
Lämna en kommentar
Äldre inlägg

© 2024 Blads blogg

Tema av Anders NorenUpp ↑