”Jaha, joho, nähä. Men då ska vi se…Kanske ska jag skriva lite idag? Nej, det blev inget idag heller. Tvätten! just det, måste lägga i en maskin. Snart mat, bäst att jag skalar potatisen. Gud så skönt det skulle vara att vila en liten stund… ” =Utdrag från mina tankar den senaste tiden.
Nu regnar det utanför, ösregnar kan man säga.. Gott för natur och trädgård, illa för sommarkänslan. Den vill jag ännu inte förlora!
Det har hänt en del sedan sist. Främst med huset, eftersom vi fortfarande är restriktiva med att ut och fara och träffa folk.
Det nya plåttaket glänser så fint. I början av sommaren kunde vi riva alla byggställningar och bygga den efterlängtade altanen. Det har stundtals varit för varmt för att kunna nyttja denna soldränkta plats på tomten, men kvällarna har varit fantastiska. Vi funderade länge på trappans placering och även räckets utformning, men allt visar sig till slut. Under byggnationens gång växer bilder fram och man känner när det blir rätt. Det är bra! Dessvärre fanns inget snyggt räcke att köpa, så det fick bli design a´la Blad. Jag ritade, Emil sågade och Mats spikade. Bra team!
En kil i varje planka…
..bildar ett mönster som stämmer med huset. Tycker vi.
Trappan blev ganska bred och leder ner till växthuset.
Möbler i rottingliknande material som tål att stå ute. Och ett bastant bord!
Jag uttryckte i våras mina farhågor för en usel odling. De farhågorna besannades icke, så den oron kunde jag besparat mig. Det har växt, och växer fortfarande, så det knakar. Alla små pinniga tomatplantor och de små skrynkliga kryddbladen fyller nu växthus och pallkragar. Nu har vi problem att hinna ta hand om allt. Ja, alltid är det något;)
Fjärilsbusken är på sin andra sommar och det ser lovande ut.
Mängder av valnötter! Vi måste läsa på vad man ska göra med dem!?
Flox! Doftar ljuvligt! En fin blomma att ha i trädgården.
Stopp! Nu var jag där igen med mina trädgårdsbilder. Kan ju liksom inte låta bli…
Och så lyckades vi (som vanligt!) pricka in sommarens varmaste dag när vi skulle foga badrummet. Minns när vi la golvet i lilla brygghuset och termometern visade trettio grader… Snabbt måste fogen på plats, utan att allt stelnar på fel ställe.
Badrummet var tidigare ett genomgångsrum. Dörren är igensatt och rören är dragna.
Ni har tidigare sett stjärn-golvet och när den bilden togs hade vi ingen aning om hur väggarna skulle se ut. Valet föll på mörka, stora plattor som nästan liknar metall. För att ytterligare förstärka det mörka valde vi svarta detaljer. Vi har fått till en hotellkänsla, typ. Gott!
Här var vi fortfarande ganska tveksamma till resultatet. Blir det för mörkt?..
Nej då! Det blev bra. Bra och annorlunda (och då trivs ju jag;) Emil har omvandlat en gammal möbel för handfatet, det skulle inte fungerat med en Ikea-variant. Spegeln är från Mats farmor och satt som en smäck här. Jo då, vi kunde ha valt en svart toa-stol, men vi blev avrådda från att köpa det.
Andra hörnan skuras så svetten lackar!
Slutresultatet.
Kanske minns ni skåpet som jag köpte på loppis. Skåpet som skulle sätta tonen för badrummet. Det hittade sin plats här, men vändes upp och ner. Den fina ”bården” blev lika fin nertill och på detta vis kan ”botten” fungera som plats för handdukar, en liten murgröna, högtalare och ljus (så klart!)
Som jag skrev tidigare har vi varit försiktiga och fortsatt hålla avstånd. Men ett par konserter utomhus har vi avnjutit. Lena Ph och Lisa Nilsson var två artister som spelade vid Solliden i somras. Väldigt fint att äntligen få lyssna på live-musik igen! Det händer liksom något i kroppen…
Vacker spelplats, gott om plats!
De bästa stunderna är dock med Knut. Tänk att en liten människa kan flytta in i hjärtat och göra livet så gott. I sommar har han lärt sig gå, han lär sig hela tiden nya saker och han förstår mer och mer när vi ”pratar” med varandra. Och han älskar sin mojmoj (det är jag). När han är här vill han inte åka hem. Han tittar avmätt på de stackars föräldrarna när de kommer, som om han tänker ”Vad gör NI här?” Han har även sovit ett par nätter hos oss i Peterslund och det har gått jättebra.
Sommarens finaste stund. Vila under valnötsträdet. Spana in foten!
Malla har fixat pannkaksfrukost.
Och nu har väl lille pojken börjat förskolan. Inskolningen har gått bra och igår sov han sin middagslur där. Dutti!
Redo för lek utomhus (bild Elin)
Knut och Iffe är bästa polare. Båda vet var skåpet med kattgodis finns, och båda är lika intresserade av innehållet. Dessbättre tycks Knut inte gilla smaken, men att mata Iffe är kul. Toppen, tycker Iffe!
Mätt och go!
Skogen. Jag har skrivit om den tidigare. Den där småländska skogen, med mossa och gran. Som doftar som inget annat. Dit har vi tagit oss några helger nu, för att bara andas, lyssna på aspars sus och plocka blåbär. En fika med kaffe och ägg-mackor vid en kluckande insjö maxar upplevelsen. Så fantastiskt mysigt. Och så avkopplande!
Vilken smak! Nu har jag till gröten i vinter.
Jag avslutar i moll. Sommarledigheten var i sikte. Torsdagen den 10 juni var som vanligt markerad med ett hjärta i min kalender. Din födelsedag! I år blev inga presenter skickade, det fick bli ett telefonsamtal. Samtalet blev aldrig av. För när din födelsedag kom, fanns du inte mer. Bara några dygn tidigare gav din kropp upp, och ditt kämpande fick ett slut. Oundvikligt, det förstod vi nog alla, men tanken på din död gick ju inte ens att tänka. Dagen före midsommar tog vi farväl. Och hur en sådan tung, smärtsam och vidrig känsla ändå kan vändas till något ljust och vackert, det är ett under. Men så blev det, och jag är så tacksam att jag var där. ”Mari och Yasmin”. Ett begrepp. Det var vi. Kom den ena så var den andra steget efter. Nu får jag ta alla stegen utan dig, och det är svårt att vänja sig vid att jag inte längre kan sända ett sms eller slå dig en signal.
Det gäller att gå sakta, titta på allt och ta tillvara på stunderna.
Lämna en kommentar