Idag fyller jag år. Igen! För femtiofemte gången. Det ni! När jag blickar tillbaka känns det som om jag har levt olika liv. Vissa delar tror jag nästan att någon annan har levt, för jag minns knappt. Det är så länge sedan. Men fotografier och berättelser är beviset för att jag faktiskt levt varje sekund av de där 55 åren. Nu har större delen av livet passerat, och det som återstår känns stundtals begränsat. Men när jag tänker tillbaka på min barndom och på hur ”omöjligt-att-tänka-längesedan” det är, så ter sig framtiden ändå ganska lång.
Och vad betyder uttrycket att ”fylla år” egentligen? Är det att livet fylls med år? Är det firandet av de händelser som vi fyllt året med? En synonym är ordet uppfylla. Det låter fint. Jag bestämmer nu att det är så. Nu ska jag fylla uppfylla mitt år! Hurra för det!
Min käre pappa och jag vid en av mina födelsedagar. Just denna firande vi på Halltorps gästgiveri. Mys!
Jodå, än är det fart på tanten;) Mot 56!
Lämna ett svar