Dagarna går. Och vi bor. Och trivs, så otroligt bra. Nu har vi hamnat i ett läge där mycket fungerar, trots att allt inte är färdigställt. ”Bara så länge” har blivit ett återkommande uttryck. Jag tror att många har”bara- så -länge- projekt” som blivit mer eller mindre permanenta. Risken finns, kan jag säga…

Framöver är planen att bygga en inglasad altan. Inte nu. För att komma ut på gräset utan att gå via källaren eller springa runt hela huset önskade jag en trappa. En ”bara- så -länge- trappa”. Mina önskningar blir ofta verklighet (tjo-ho!) tack vare en lyhörd och snäll make;). Nu skrider jag ner i trädgården på en tjusig trappa. Och sitter gärna där uppe och lapar kvällssol.

Helt enligt önskemål!

Vad vore livet utan armeringsjärn?

Löjligt lycklig för en trappa.

Ner till vår ”bara-så-länge-trädgård”…

Lite blommor gör susen för en avskavd vägg. Vi fick en snygg blomlåda av mor och far!

Vid mitt barndomshem i Alstermo fanns ett plommonträd som gav stora mängder frukt. Söta, saftiga plommon! Nu har vi ett eget Viktoriaplommonträd i vår trädgård. Även det en present från mor och far.

Vårdas ömt!

Projekt Växthus fortskrider.

Sänggaveln hade vi tidigare tapetserat. Dessvärre såg den ofräsch ut efter flytten. Blä. Eftersom jag inte hade varken tapeter, lust eller andra idéer spanade jag in ett överkast som legat på en hylla. Häftapparat och pang-pang-pang på baksidan. Klart. En helt okej ”bara-så-länge-gavel”.

De små nallarna har alltid suttit vid min säng.

Allt är så klart inte ”bara så länge”. Att vara mormor till exempel. Hur jobbigt är det att inte kunna krama vår lille Knut? Hur svårt känns det att bara få titta på avstånd? Tortyr, i det närmaste! Hur gör alla andra med sina barn och barnbarn? Har alla kram-paus just nu? Förmodligen.

Avslappnad stil;)

Jag gillar kort från Lisa Tofft.

Ett definitivt beslut togs när vi la ut vårt kära Mariefred till försäljning. Nu är kontraktet signerat och nya människor flyttar in den 1 juli. Blandade känslor, inte tu tal om det. Men vi har haft jäkligt kul! Nio härliga, svettiga, uppfinningsrika och kreativa år på norra Öland. Men nu är det över.

Flyttlasset går.

De har vaktat huset från dag 1.

Hej då!

Och Hej! till nya hemmet. Vi känner oss så välkomna!

På årets Mors-dag var vädergudarna med oss. I trädgården kunde tre mammor firas. Det grillades och åts jordgubbstårta, men mest poppis var en liten sötnos i vagn.

Nyfiken! (foto Elin)

Doftar ljuvligt!

Violer till mor- från mor.

Syrenerna har blommat över och det känns nästan lite sorgligt. Tack och lov finns annat vackert att titta på. Och fotografera!

Snyggingar!

Så kritvita!

Och mycket munter över egna rabarber!

Medan jag fotograferar, bakar och står i, byter resten av familjen fönster. Fem kvar!

Här blir det en altandörr. Kan man ha för många uteplatser?!

Byte på kylskåpdörren för flera dagar sedan. Full fart mot midsommar!

Må gott!

 

 

Dela gärna: