Tänk så mycket tid som läggs på att förvara och vårda alla prylar som vi skaffar oss genom åren. Många saker följer med genom livet, och till slut vet man inte ens om man vill ha dem. De följer med, som en gammal vana. Boende byts, relationer förändras och känslor bleknar. Vissa ägodelar mister sin glans, medan andra biter sig kvar. De föremål som betyder mest för mig är oftast värdelösa för andra. Vi har nog alla något nött och stött som aldrig tjänar ut sin tid i våra liv.

Min farfar Henry hade en orkester…

..och detta finns bevarat. Otroligt!

Från mammas filmstjärnesamling!

Inköpt på Älghults cykel & sport. Inte en skråma!

Mitt första lilla gosedjur..

Dela gärna: